För att vi ska kunna väcka intresse och vara trovärdiga i det vi kommunicerar måste vi själva vara övertygade om att det vi skriver är ärligt och riktigt. Därför kan vi inte åta oss vilka jobb som helst.
Leonard Doob som var professor i socialpsykologi vid Yale University skrev i sin bok, Public Opinion and Propaganda, att ”Propagandans effekt står i motsatt proportion till ämnets betydelse”. Det samma skulle man kunna säga om reklam. Den kommunicerar bra för tvål och tvättmedel. Men inte för komplicerade budskap.
Det beror på många faktorer, som till exempel att reklamen ofta har en begränsande fysisk yta, men de viktigaste är troligen reklamens överflöd av imperativ och superlativ. De får oss att ta det för vad det är - en onyanserad partsinlaga.
Vi människor byter inte åsikter och värderingar lika lätt som vi byter tvål eller tvättmedel. Därför fungerar redaktionell kommunikation bättre för att kommunicera komplicerade ämnen. Vi kan tillåta oss att vara djuplodande, belysa flera aspeker av en fråga och ha respekt för motstridiga åsikter. Därigenom kan vi skapa förståelse, empati och nya relationer.
Vår värdegrund bygger på demokrati, alla människors lika värde, åsiktsfrihet, religionsfrihet likväl som rätten till frihet från religion. Vi tar också vårt miljömässiga och sociala ansvar. Vi vill inte bidra till miljöföroreningar, förtryck och kränkningar.
Vi tar ansvar för konsekvensernaav våra handlingar och verksamhet genom att inte skriva eller skapa publikationer som strider mot våra övertygelse.
